Båd stat och lagar oss förtrycka,
Vi under skatter digna ner!
Den rike inga plikter trycka,
Den arme ingen rätt man ger.
Länge nog som myndlingar vi böjt oss;
Jämlikheten skall nu bli lag.
Med plikterna vi hittills nöjt oss,
Nu taga vi vår rätt en dag.
Regeringarna oss förtrycka,
Slå ned tyrannerna, giv fred.
Med värnpliktsstrejk vi skola rycka,
Just deras bästa vapen ned.
Komma mot oss sen, I kannibaler?
Stå vi alla såsom en,
Och deras morska generaler
Skall kulorna snart få igen.
Arbetare, i stad, på landet,
En gång skall jorden bliva vår!
När fast vi knyta brodersbandet,
Då lättingen ej råda får.
Många rovdjur på vårt blod sig mätta;
Men när vi nu till vårt försvar
En dag en gräns för dessa sätta,
Skall solen stråla lika klar.
(övers. av H. M-r efter E. Pottier.)
4
