Än sen, om man dör i ett dike,
Man var nära att ta batteri't!
När kanonerna upphört att dundra
Och karteschen att plöja upp sand,
Skall man hitta de trasige hundra,
Som försvarat sitt fädernesland.
K. G. Osslan-Nilson.
Jätten
Arbetet är mitt namn; jag är den starka jätte
Vars saga än ej täljts, vars kraft än ingen mätte;
Min styrka större blir för varje dag som går,
Och ej jag åldras kan av dagar eller år.
Jag bryter stenig mark, och nysvedd teg jag röjer,
Jag giver åkern ans, och vida fälten plöjer ,
Jag svingar liens stål, och samlar ladan full,
I skördeandens tid av mogna skördars gull.
Jag spränger klippan hård så hälleberget skälver,
Jag timrar bondens gård, och tempelvalven välver,
Jag bygger härskarns slott med hög och stolt fasad,
Med högvälvd gylld kupol och pelarkolonnad.
Jag murar tempelvägg, jag altarrunden böjer,
Och smäcker spiras spets mot blåa rymden höjer;
Och ner i jordens djup på forskningsfärd jag går,
Och gräver gruvans schakt, där evigt mörker rår.
9
